Liten pudel

Häromdagen när jag var hos pappa inne i stan fick jag för mig att jag skulle klippa Zoë i utställningsfrisyr. Jag badade och borstade igenom pälsen och började klippa med kökssaxen som, till skillnad från min hundsax, är riktigt bra. Måste verkligen komma ihåg att köpa en ny hundsax - den gamla är så slöööö. Hur som helst. Jag började klippa och hade himla roligt! Lite för roligt.... Plötsligt vad rumpan alldeles kal och "rosa".



Jag tänkte att det får väl se ut sådär tills vi kommer hem och kan fixa med klippmaskinen. Men när jag kom hem kändes det inte som att det gick att göra något åt den här röran. Och samtidigt kände jag också att det skulle vara himla bra att klippa ner lillstrumpan så jag kan hålla koll på hennes hud och inte minst för fästingarna. Sagt och gjort...



Såhär ser hon ut nu! En stor skillnad, jag har fortfarande inte vant mig riktigt. Men det är så härligt, jag tror både Zoë och jag uppskattar det! Hon känns så ren, inte enmassa skit som fastnar i pälsen i tid och otid. Är inte helt nöjd med huvudet, vet inte hur jag ska klippa mellan ögonen och öronen för att det inte ska se helt knäppt ut. Men annars är jag riktigt nöjd!

Här är vi på en lång, rask promenad för någon timme sedan. "Hjälp matte, det är något som rör sig!"



En liten groda! Tyvärr hoppade den ju för sitt liv så jag fick inte in någon skarp bild på den. :P



Bara någon minut senare skymtade vi en katt vid sidan av vägen! Den såg väldigt renrasig ut, fick jag för mig. Den var i alla fall långhårig och hade mask (visst heter teckningen så?). Kanske en helig birma eller ragdoll?



Och här är ett par bilder till på Zoës nya frilla!





Nu måste jag gå och förbereda för grundkursen som börjar om en halvtimme!

Den här helgen har jag och Zoë spenderat hos Micke i Vallentuna. Det hände inte så mycket där för Zoës del, jag kände mig nästan elak som ignorerade henne så mycket. Vi låg mest och tittade på Animal Planet (man får passa på när man är där :P) och åt glass. Å andra sidan kanske det är skönt för Zoë att få en liten paus ibland?

När vi gick till Mickes föräldrar i söndags "hittade" vi några hästar i en hage och jag var förstås tvungen att dra upp kameran! "Nu blir Pernilla stolt över mig" sa jag, eftersom faster Pernilla älskar hästar. :D



Lite närmare Mickes föräldrars hus gick vi på en bro över en liten å och jag tyckte det var så sött att jag var tvungen att ta fram kameran igen.



Plötsligt dök en massa änder upp! De är säkert vana vid att få mat där vid bron?



Zoë poserade lite (eller snarare, tittade på Micke).



Och på den här bilden kan man se att hennes ögon börjat rinna lite. Jag upptäckte det förra veckan när vi kom hem från Kolmården. Ska pröva att ge vitamintillskott först och se om det hjälper, annars blir det kanske veterinär igen, om det blir värre.



Utsikten över Vallentuna-sjön är så fin. Lagom varmt i luften och mysigt väder var det också.



På kvällen åkte jag in till stan och sov över hos pappa och sen hade jag en valp att träna på måndagen! Lille Isidor som jag träffat en gång förut. Och oj vad han hade växt! Tänk vad mycket som kan hända på två veckor. Nu är han elva veckor gammal. Jag fick ett par bilder på honom som var någorlunda skarpa och fina.



Gullenos!

Idag har jag, pappa och hundarna tagit en promenad till Abborrkroken och köpt lite kakor. Vi var ute i en timme och tjugo minuter ungefär. Trevligt var det! Vädret var bra också, inte för varmt och inte för kallt. Här är en bild på vattnet man går förbi på Abborrkroksvägen. Badviken heter det tror jag.



Zoë hade mycket bråttom! Det blev mycket "hit-träning" eftersom det var en hel del bilar.



Här tvingar jag pappa och hundarna att posera. Ser de nöjda ut? :P





När vi kom till affären fick jag och hundarna vänta utanför. Kändes smartare att göra så än att de skulle sitta där ute och tjuta. Jag har fortfarande inte tränat Zoë med det! Ska göra det imorgon. Kanske. :P Geisha var fullt upptagen med att kolla efter pappa, så henne var det inte så lätt att få bild på.





Abborrkrokens brygga.



Affären (och den underbara skylten där det står "Abborr krogen", hihi!).



Hundarna spanar fortfarand efter pappa.



På väg hem.



Söta små vägar och grönskande trädgårdar finns det gott om här ute på landet, det ska gudarna veta. Börjar faktiskt trivas riktigt bra här ute!

Det var jättekul på Kolmården, men jag måste ändå säga att det är skönt att äntligen vara hemma! Borta mycket bra, men hemma bäst. :)

När vi åkte från Stockholm på tisdagsförmiddagen var allting toppen, vädret var bra, vi pratade och lyssnade på musik och åt på McDonald's. Men när vi började närma oss Kolmården såg inte vädret så fint ut längre... Snart började det regna. Och det tycktes bara öka ju närmare Kolmården och Norrköping vi kom. När vi stannade utanför entrén såg det ut att bli en blöt dag.



Vi kollade på bokningspappret vart vi skulle. Duktiga planerare som vi är, hade vi (läs Micke) bokat och betalat allt flera veckor i förväg.



Sen åkte vi ner till Vildmarkshotell-parkeringen.



Inne på Vildmarkshotellet hämtade vi ut biljetter och infopapper. Det var väldigt mysigt där inne med eldstad, sjöutsikt och det fanns visst spa och andra tjusiga saker. Där skulle inte vi bo. Vi är väl inte gjorda av pengar heller! Vi skulle bo på vandrarhemmet Varglyan. Det kommer bilder därifrån lite längre ner.



Sen bar det av till Safariparken med bilen! Tyvärr ville kameran gärna sätta fokus på regndropparna istället för djuren...



Och inte blev det bättre av att allt möjligt speglade sig i rutorna.



Här är i alla fall några älgar.



Vildhundar! Så vackra tycker jag, älskar deras teckning. Finns det inga hundraser med sådan teckning? Det borde ju gå att få fram... eller?



Några slöa lamor.



Äntligen kom vi till björn- och varghägnet! Björnen satt en bit ifrån vägen och gjorde mest ingenting, såg det ut som. Söt nallebjörn!



Vargarna var mer skygga, de gömde sig ganska väl. En kom lite närmare vägen och då bråkade ju förstås regndropparna med mig igen. Men jag fick en bild i alla fall!



Här ligger några lejonhanar och latar sig. Fler lejon-bilder kommer lite längre ner.



Efter Safariparken var det dags att gå in i själva djurparken. Det gjorde vi, och något av det första vi såg var schimpanserna. Helt underbara! Gud vad de "showade"! :)





Gibbonerna som var i inhägnaden intill var betydligt mer stillsamma, men häftiga djur ändå tycker jag!



Här har vi "Savannen". Vi pratade en del om att de har gjort den här typen av inhägnader så bra på Kolmården! De har liksom "sänkt ner" djurens inhägnader i marken och på så sätt kommer man nära, utan att det behöver vara stora stängsel som man måste titta på djuren genom.



Här ser man bättre hur de gjort, det behövs ju inte många meters nersänkning för att djuren ska stanna i inhägnaden, och man känner sig verkligen nära djuren på ett annat sätt än när man ser genom stängsel. Här har vi två noshörnings-kompisar.



Några underliga men fina hovdjur.



Sebror!



Elefanter!



Den här elefanten som stod och lattjade lite var så fin. Och det slog mig att de har väldigt vackra, kloka ögon!



De andra två låg och njöt av ett bad i regnet.





När Micke var på toaletten kom några skötare och matade elefanterna inne i inhägnaden. Jag tyckte synd om Micke som inte fick se det, men jag filmade förstås!



En surikat. Söta, men inte så "speciella" för oss Stockholmare eftersom de även finns på Skansen.



Sibirisk tiger. Det kommer fler bilder lite längre ner.



Tillsammans med schimpanserna tyckte vi att det här lilla djuret - dohlen - var det mest underhållande djuret! De hade fått nio (tror jag) valpar i våras och det fanns ungdjur från förra året också. De var väldigt knasiga och söta! Micke frågade om det inte finns någon hundras som liknar dohlen. Jag har funderat och det enda jag kan komma på som liknar är shiba... Någon som har ett bättre förslag?











Efter några timmar i djurparken kände vi att det var dags att åka "hem". Men först svängde vi förbi en mataffär och bunkrade upp med pizza, chips, kanelbullar och juice. :P Sockerkaka som jag gjort dagen innan hade vi med oss också. Sen åkte vi så upp till vårt hem för natten, vandrarhemmet Varglyan. Vår dörr är längst bort i det vänstra huset på bilden.



Detta var utsikten från vandrarhemsområdet. Not too shabby!



Det var däremot en ganska tråkig asfaltsplan och vi reflekterade över att det är ganska korkat med tanke på hur mycket barn som var där (och så är det säkert för det mesta). De kunde inte ha satsat lite på en lekplats..?



Alla rum hade namn efter vargarna på Kolmården. Vårat rum hette Lupus. Fantasifullt.



Det var förstås inget fancy, med tanke på priset (vi betalade 900 kr för ett fyra-bäddars-rum). I rummet fanns ett bord med fyra stolar och två våningssängar. Vi kastade ner alla madrasser på golvet och bäddade där istället. :D



När vi vaknade tidigt nästa morgon var detta vad vi såg genom fönstret.



Solsken! Och en vacker, blå himmel. Det bådade gott!



Micke slänger lite sopor och städar rummet medan jag går runt och fotograferar. ;) Vad ska man annars ha pojkar till, right?



Tillbaka till djurparken och betydligt behagligare väder denna dag. Här har vi en söt liten präriehund.



Den här lilla visentkalven var alldeles bedårande! Den snubblade runt där bland de vuxna djuren och tittade på oss besökare med stora ögon.





Snöleoparden var ett av de djur som var ganska långt ifrån besökarna. Det var en stor vallgrav mellan dess berg och oss, men jag fick i alla fall en bild! När vi kom tillbaka lite senare var den helt borta, så vi hade kanske tur som fick se den över huvud taget!



Strutsarna var väl inte så spännande egentligen, tyckte vi, men sen kom vi till en avskild inhägnad. Där gick två bebis-strutsar med pappa! Jättesöta var de, verkligen mini. Det stod på en skylt att man skulle akta sig lite för pappan, för han kunde bli arg. Vilken duktig pappa som skyddar sina små!



Vid 12 hade vi bokat biljetter till delfinshowen, och det var tur! Kön för folk som inte hade förbokat biljetter var olidligt lång. Men vi kunde gå förbi och kom in före alla andra. Man kände sig riktigt VIP! Vi satte oss längst ner (nästan, det satt några barn framför, men vi ville inte sitta där för kamerans skull).



Under insläppet simmade delfinerna runt i bassängen och verkade mycket taggade! Tyvärr sänktes upplevelsen en aning för mig då musiken i bakgrunden var från The Pirates of The Carribean 2-soundtracket. Jag tycker det är så fantasilöst, kan de inte vara lite originella?



Som man kunnat ana innan var temat på showen pirater, och det går väl an. Men att Markoolio hade "koreograferat" showen och att det bara var hans musik som spelades i bakgrunden - det var inte kul! Det känns så billigt på något sätt, tycker jag. Dessutom hade de en video med honom som "prao" och skämt som skulle passat (och förstås var anpassade för) en 5-åring (eller min bror :P).



Men djuren var jättehäftiga och duktiga, så jag fokuserade på det! Försökte givetvis också hålla koll på tränarnas tecken och hur de använde visselpiporna eftersom det är precis det (operant inlärning) som jag pluggat på Hundens Hus! Väldigt intressant var det, även om tecken och hjälper förstås är så dolda som möjligt.













Den här skulpturen i ytterväggen på tigerinhägnaden var så vacker, jag var bara tvungen att ta en bild! En sån skulle man inte ha något emot att ha hemma. :P



En underbar skylt som satt på flera ställen. Kan det bli tydligare, liksom?



En trött tiger.



En hungrig tiger.



En tiger på jakt efter skugga.



En svalkande tiger.



Den här geten var rolig! Den stod med huvudet under staketet och försökte äta på några rötter som fanns där.





Den hoppade upp mot staketet också för att lukta på min kamera. Micke blev rädd och hoppade någon meter bakåt, haha! (I live you Micke, måste bara få retas lite. :P)



Shake that ass! (kossa)



En lokatt som tyvärr inte ville vända sig om och visa sitt fina ansikte, men den var söt ändå.



När vi kände oss klara i parken tog vi en till tur i Safariparken! Det var intressant att se djuren i två olika väder - nu var vissa djur betydligt mer synliga än dagen innan, och tvärtom också för den delen.



Ett som är säkert är att det var lättare att ta bilder när det inte regnade.



Gulliga sebror.



Giraffer!



En gnubebis!



Här är några lamor som stoppade upp trafiken. De skulle absolut gå över vägen, och inte gick det fort heller. Visst ser laman längst fram väldigt fisförnäm ut? :D Det tyckte i alla fall vi.



En bock av något slag, herre på täppan helt klart.



Och en lite mindre en.



En lejonhona som bråkar med en stock. Mickes teori (som självklart stämmer, vet inte varför jag inte tänkte på det) var att man lagt in mat i stocken som lejonen fick jobba för att få ut. Heja berikning!



Här är hon i en annan vinkel.



Och det var allt för den här gången. Hejdå Kolmården!



Och sist men inte minst, fotograferna:

Oj, vad jag känner mig dålig som inte har tränat något med Zoë på hela helgen. Måste se till att köra lite filten-träning eller någonting, nu på kvällen. Imorgon åker jag in till stan och lämnar Zoë här ute med farmor i några dagar då jag och Micke ska till Kolmården. Det ska nog gå bra och vi kommer ha så roligt på djurparken! :)

Zoë har kliat upp såret där Geisha bet henne för ett tag sedan. Det var mitt fel, jag rakade henne för några dagar sedan och då blev huden irriterad igen. Så nu är det tratt på tills det är helt läkt! Vill inte se några mer sår, nu får det räcka. Annars händer det som sagt väldigt, väldigt lite. Tror nästan att Zoë tycker det är tråkigt att Micke har åkt hem.Hon tycker så mycket om honom!

Igår hade jag första kurstillfället på min grundkurs! Jättekul var det, men återkommer till det strax. Jag ska börja lägga upp inlgägen i bloggen på ett annat sätt än tidigare, så jag tar varje sak för sig med bilder istället för att ha bilderna på en rad längst ner.

Igår bestämde jag mig för att börja ta hand om min klippmaskin! Den är ju ganska ny och jag har inte använt den så hemskt många gånger. Nog ska jag banne mig kunna få den att hålla! Så jag frågade lite på pudelforumet och läste i instruktionerna, och började skruva isär... Huvaligen vad hår det var innanför skäret! Inte konstigt att den blir varm så snabbt. Om det nu har med det att göra. Jag tvättade rent med blade wash och sen använde jag oljan som kom med maskinen. Men jag vet inte riktigt vart man ska använda oljan... Och sen fattar jag inte hur man får loss alla mojänger. Här är maskinen utan skär efter första rengöringen med blade wash.



Moving on, klippmaskiner i all ära men att skriva om kursen är mycket roligare! Jag var rätt nervös innan får jag väl erkänna, och gick runt hemma hela dagen och förberedde, plocka bråte på tomten, diskade för att jobba bort stressen, och tränade lite apport och filten med Zoë.

När klockan sen började närma sig sju gick jag ut och satte mig på tomten. Först kom Pernilla, min faster, och hennes airedaleterrier Hildur. Sen kom de andra kursdeltagarna en efter en och vi satte igång. De andra hundarna var en groenendaeler - Nike, en cockerspaniel - Frankie och en tibetansk spaniel - Venus. Venus hade sin 14-åriga tibbe-kompis med också, som gick runt och observerade lite med husse. Zoë var assistent förstås! Hon skällde lite först när folk kom, men sen tycker jag att hon skötte sig närmast exemplariskt. Det var ett mycket trevligt gäng tycker jag och det visade sig att flera av dem bor eller har sommarställe väldigt nära oss! Praktiken vi gick igenom var kontaktövningar och teorin var belöningsteknik. I läxa fick de att komma på tio olika sätt att belöna hunden utan godis. Det ska bli jättespännande nästa vecka att se vad de kommit på! Tyvärr fick jag inga bilder från kursen, jag var fullt upptagen med allt jag skulle säga och göra så jag väntar tills Sofia kan vara med och agera fotograf. :)

Senare på kvällen kom Micke ut hit och idag har han, jag och Zoë tagit en lång promenad runt på Vindö. 3½ timme var vi ute ungefär. Här visar Zoë vägen i början av promenaden.



Micke är inte så förtjust i att bli fotograferad (precis som jag), men här tror jag att han inte hann se paparazzon in action...



Efter att ha kollat in loppisen vid Timmerdalen gick vi ner till Timmerdalsviken. Där har jag aldrig varit förut, så det var kul! Och helt plötsligt dyker det upp en tre månaders tik-valp! Salsa hette hon tror jag, men jag hann aldrig fråga vad hon var för ras. Kinesisk nakenhund kanske eller blandning med det? Vad tror ni? Tyckte att den var lite svår att placera, rasmässigt. Söt som socker var hon i alla fall!



Hon var väldigt nyfiken och Zoë med för den delen!



Men när Zoë började sprinta runt och försökte få igång en jaktlek med den lilla, blev Salsa så rädd att hon flydde iväg en bra bit och gömde sig i gräset!



Jag kände mig hemsk, men samtidigt gjorde inte Zoë något fel, ingen av oss kunde veta att den lilla valpen inte skulle förstå lekinviten. Visserligen skällde Zoë en del, men det var "kom igen då, vi leker"-skall, och det tror jag inte är så ovanligt...? Men det är klart, många valpar har väl inte kommit så långt i socialträningen än att de kan förstå att det är en lekinvit och inte något hotfullt beteende. Jag ska i alla fall tänka på det nästa gång vi träffar en valp eller osäker hund, att till och med Zoë kan tyckas läskig för vissa!

Här är utsikten från bryggan vid Timmerdalsviken. Vatten är vackert. :)



Zoë tyckte det var läskigt på bryggan. Det gör mig faktiskt ingenting! Det är bara bra att hon är försiktig där, man vet ju aldrig när en stark vind kommer och för med sig en liten plutt som henne... :D



I slutet av promenaden hittade vi till Abborrkrokens Handel & Bar som ligger i slutet på Abborrkroksvägen. Där har jag inte heller varit förut! Eftersom det är en lanthandel var det svindyrt såklart, men det satt verkligen inte fel med en Calypso-glass och lite läsk. Innan vi gick in i affären band jag upp Zoë utanför - och hon skällde nåt så in i bomben när vi gick in och var där inne! Det brukar hon inte göra. Jag blev faktiskt riktigt förbryllad och lite sur. Inte på henne förstås, men för att jag inte tränat mer på det. Så nu ska vi börja träna uppbindning på olika platser!

En stund efter att vi kommit hem från den mycket varma och långa promenaden fick vi ett ryck och bestämde oss för att gå ner och bada! Jag är en total badkruka och Micke är väl inte heller en sån som kastar sig i vattnet så fort han ser det. Men det var mysigt! Skönt att få svalka av sig efter en tämligen svettig promenad. Mitt första dopp på närmare tre år tror jag. Zoë fick inte hänga med, jag ville inte att hon skulle stå och skälla vid stranden också.

Nu har Micke fått solsting eller nåt, han bara sover eller klagar på huvudvärk och allmänt dåligt-mående. :( Men då får jag i alla fall lite tid att uppdatera bloggen... ;)

Idag (och igårkväll) har vi kommit igång lite med apportträningen. Jag har ju inte någon plan på att tävla, så det är mest för skojs skull. Men Zoë är inte någon naturlig "bärare", så det är inte helt lätt! Hon greppar och lyfter men släpper direkt. Det tar lång tid trots att jag använder klicker för det är svårt att förlänga tiden. Man är så fokuserad på att klicka innan hon släpper. Det ska nog gå framåt (om än i myrsteg) så länge jag inte ger upp! Innan har vi mest tränat med en liten nalle som är bra och greppvänlig. Ville att det skulle vara så angenämnt som möjligt för henne. Men jag har märkt att det är lättare att se om hon greppar eller håller på att släppa, när vi använder apportbocken. Så nu använder vi mest den. Kanske filmar lite senare, om vi gör framsteg. :P

Ikväll är första kurstillfället på grundkursen som jag ska hålla! Så nervös!

Idag har jag träffat en ny projekthund (till instruktörsutbildningen)! Det blev lite hastigt och lustigt bestämt igår på mailen att vi skulle träffas i Tantolunden och ha lite "mini-kurs", fast privat då. Jättetrevligt var det! Och det var en cockerpoo (cocker spaniel + pudel) på 9 veckor, så snacka om att valpsjukan kickade in igen... Ja, min valpsjuka alltså. Inte hundsjukdomen valpsjuka - bara för att förtydliga.

Isidor var ganska trött efter resan in till stan och alla intryck där, så det blev inte så mycket praktisk träning utan mer teori och diskussion kring rumsrenhet, ensamhetsträning mm. Inte så konstigt att man blir så sömnig när man är en liten valp. Dock fick ägarna några kontaktövningar med sig hem som de ska börja med, så utvecklar vi nästa gång vi ses. Det här var första projekthunden som jag tränar tillsammans med ägarna. Väldigt lärorikt och kul! Man får ju en helt annan feedback. :P

Tyvärr fick jag inga bra bilder på den lille, för jag var dum och började fota när han piggnade till och började leka, men här är de "minst dåliga":


Pinnar är gott...


När han var vaken gick svansen i ett! Precis som på Zoë. :)


Profilbild.


Här kommer man springandes med en omtyckt pipis i munnen. Livet är härligt när man är valp!

Idag har jag och Zoë varit på en halvlång promenad. Ca 50 minuter var vi ute. För det mesta gick vi i rask takt, men då och då stannade vi och tränade lite olika saker. Rundan vi gick var ny, väldigt trevlig faktiskt. Först gick vi Abborrkroksvägen, tog av Eksjövägen och sedan tillbaka på Överbyvägen. På Överbyvägen kör mycket bilar så där var det "hit" träning med jämna mellanrum. Zoë är jätteduktig och går allti vid vänstra kanten av vägen, men jag vill ändå ha henne sittande bredvid mig när bilarna kör, mest för deras skull så att de inte ska bli oroliga.

På kvällen körde vi lite filt-träning ute också. Det gick bra ett tag, jag kunde gå ganska långt från filten och till och med springa förbi - klick och godis förstås när hon låg kvar. Men sen hörde hon grannen som var ute på tomten med sin storpudel och då var det kört. Så vi avslutade och gick in direkt när Zoë började morra.

Just ja, har rakat nos och framtassar + klippt alla klor. Men jag orkade inte klippa baktassarna för jag måste pausa hela tiden. Efter 5-6 minuter är klippmaskinen så het att Zoë hugger efter den. :s Och sen tar det ju minst tjugo minuter för den att svalna så att man kan börja igen. Det kan bara inte vara meningen att det ska vara så.


Här traskar vi på Eksjövägen. Liten och mysig väg och vi mötte inte en enda bil eller människa. Nästan kusligt tyst ibland!


Här tränar vi lite "hit". Zoë lutar sig utåt för att se mig. :P Och så har hon en tendens att sätta sig en bit ifrån mig, hon är rädd att bli trampad. Vilket väl är rätt bra egentligen... tyder på självbevarelsedrift. :D


Lite platsliggning på mycket nära avstånd, men ändå. Det gick halvbra, hon kom mot mig två gånger. Men vi hade störningar också för det visade sig att just här, där vi tränade, bodde en hund på varje sida av vägen, som stod inne i husen och skällde på oss. :P

Det känns alldeles konstigt. Kommer på lite då och då att "nu är det inte så långt kvar på utbildningen". Och visst, det känns kul att snart vara utbildad instruktör, men tråkigt också. Vill inte att utbildningen ska ta slut. Skulle så gärna vilja börja en ny när den här är slut, men jag har inte råd, jag måste finna mig i det.

Det som gjorde nu att jag kom på det här och blev lite depp, var att jag satt och skrev en bokrecension på en bok som jag läste klart idag. Skulle pricka av den på litteraturlistan och insåg att jag bara har två kursböcker kvar att läsa (av sexton). Hur har jag hunnit läsa alla de böckerna? Känns inte alls som att jag läst så många. Men jag måste ta tag i de andra inlämningsuppgifterna också, sjukdomar och raser och budget. Och så måste jag lära Zoë "åttan".

Nu på kvällen tog jag, Pirre, Zoë och Geisha en promenad. Vi var väl ute i 45 minuter eller nåt sånt, en skön, lugn kvällspromenad. Lite kyligt var det faktiskt. Och vi har tränat mycket filten idag, så jag tror att Zoë är ganska nöjd. Imorgon ska jag åka in till stan och handla lite, så då får Zoë klara sig med farmor och Pirre här ute i stugan. Får bli en långpromenad när jag kommer hem!

Nu har vi kommit ännu ett steg längre i filt-träningen! Filmen nedan visar framstegen sedan förra filmen. Som ni ser vet hon nu precis vad hon ska göra, även om hon testar ibland att lägga sig närmare matte... (Observera den sjätte godisen som lite oväntat hamnar på Zoës huvud - utan att hon märker det xD).



Efter att jag filmat klart började vi sikta in oss mer på stadga. Jag har redan innan gått runt lite, suttit, stått, krupit lite mot henne, och klickat när hon legat kvar. Nu ökar jag successivt tiden hon ligger på filten, eftersom det är tydligt att hon vet vad hon ska göra. Anledningen till att jag inte lagt på något kommando än är för att jag inte vill tappa initiativtagandet. Vill inte heller styra henne med kommando innan hon förstått att hon ska ligga kvar. Nu är frågan när man ska lägga på frisignal... Förmodligen får jag göra så att jag klickar, kastar godisen på filten och sedan ger frisignal. Att ge frisignal när jag klickar kan knappast vara pedagogiskt riktigt.

Någon blåbärspromenad blir det tydligen inte idag, men jag ska gå någon annan, lite kortare, promenad med Zoë tänkte jag. Ska titta lite på kartan och se vad jag kan hitta på för spännande.

Åh, just det, jag har fått en anmäld till valpkursen också, jippi! :)

Eftersom jag i princip inte fick några anmälningar till valpkursen som jag ville ha här ute (grundkursen blir dock av), så har jag bestämt mig för att ha den i stan istället. Har lagt upp en ny annons på Vovve, titta på den här. Tipsa gärna vänner och bekanta som har valpar!

På förmiddagen idag när jag gått upp, gett Zoë matat och borstat tänderna tänkte jag att "vi tar en liten promenad". Sagt och gjort plockade jag med mig godis, klicker, kursbok och kamera och satte linan på Zoë. Ut och gå! Jag hade också med en karta på området, och tänkte att jag skulle gå halva "Vindövarvet" (en joggingslinga som villaföreningen eller någon har märkt ut). Märker ni att jag glömt något? Ja - vatten! Jag tänkte att vi inte skulle vara ute så värst länge, och det var lite kyligt när vi gick så jag hade min huvtröja med mig.

Vi började på Sydvästvägen och följde slingan på kartar... Trodde jag. Efter att ha gått ganska länge vid ett träsk och en skog "mellan två vägar", insåg jag att jag nog tagit fel någonstans. Såhär långt skulle det inte vara mellan vägarna. Men vi traskade på. "Det är ju bara att vi vänder och går tillbaka sen". Det var en så trevlig stig vi gick på - och helt plötsligt hade den lett oss till en skog med blåbär! Vi åt blåbär (jag mitt nöt hade ju inte ätit någon frukost). Efter ett tag fick jag en insikt. Jag hittar inte tillbaka längre. Lite läbbigt mitt i en skog, men samtidigt fanns det små stigar som jag följde och någon gång måste man ju komma till en liten väg. I skogen träffade vi på ett rådjur (som vi dock mest såg rumpan på :P). Sen hörde jag röster! Tjoho, civilisationen! Ja, tjosan, det kunde man ju drömma om. Vi kom till en liten, liten väg, ändå tillräckligt stor och grusad för att det skulle vara tänkt att bilar skulle åka där. Och mycket riktigt, två män och en liten flicka med barnvagn var där. De verkade inte kunna svenska så jag pratade inte med dem. Tänkte att nu följer jag bara den här vägen så kan jag kolla på närmaste skylt vad den heter. Det fanns inga skyltar... och när jag väl började hitta skyltar någon timme (och mycket inombords svärande) senare, fanns inte de vägarna på min kartat. Jag hade vandrat ut ur kartan.

För att göra en lång historia lite kortare, hittade jag tillslut Överbyvägen och lyckades ta mig hem. Ca 3 timmar var jag ute, men det kändes så väldigt mycket längre, det gör ju gärna det när man inte vet vart man är eller hur långt det är hem. Gassande sol var det också under större delen av promenaden. Men då behöver jag i alla fall inte ha dåligt samvete för att vi inte gick på någon promenad igår! ;)

Imorgon ska jag, Pirre (faster), Zoë och Geisha gå till skogen med blåbär. Vi ska bara plocka blåbär och sen gå hem igen, inte tappa bort oss. Det är i alla fall vår ambition. xD

Trots denna kämpiga förmiddag har vi i alla fall filttränat en del. Imorgon ska jag filma hur det går med träningen, ni som sett de tidigare filmerna tror jag kommer att se stora framsteg!

Några bilder från promenaden kommer här:


Zoë står och väntar otåligt vid grindhålet (ja, jag vet att vi inte har någon grind). "Kan vi inte gå någon gång?"


Ännu ett huvudfoto av Zoë. Vet inte varför jag envisas med att ta dem, de blir ju likadana. :P


Blåbär!


Jag älskar gärdesgårdar. Förhoppningsvis kan vi någon gång ha en här runt vår tomt också! Den här gärdesgården var exceptionellt tjusig!


Jag tror att jag gnällt tidigare i bloggen om att det inte finns någon allmänning på den här fördömda ön förutom vägar. Men jag tror att jag hittat lite allmänning! Det såg i alla fall inte ägt ut. Undrar hur många fästingar som sitter på den där ängen och väntar...


Regelrätt skog...


Nu har vi hoppat fram ett par timmar och här har jag äntligen hittat "stora vägen". Jag tog en bild bara för att jag var så lycklig! :D


När vi kom in på tomten satt där folk och njöt av solen. Folk och hundar.

Nu har jag fått mitt antagningsbesked för hösten. Lite tråkigt, lite roligt men allt mycket väntat. Här är de kurser jag sökt, i prioritetsordning:

Hundens beteendebiologi 1 (den är jag reserv nr. 144 på... :s)
Hundens evolution, genetik och beteende (den är jag reserv nr. 81 resp. 82 på...)
Bioinformatik (antagen)
Kognition i praktiken (antagen)
Kognitionsvetenskap (antagen)

Jag var rätt säker på att jag inte skulle komma in på någon av hundkurserna, det är ju många som vill läsa det (inte så konstigt). Men man hoppades ju ändå lite att man skulle ha bättre reservplacering. Men sånt är livet! Så de både räknar jag ju bort direkt, jag tror knappast att så många kommer tacka nej.

Sen är det ju de andra tre kurserna. Alla är på 7.5 hp och jag ska framförallt läsa på Komvux i höst så det är bara en av högskole-kurserna som jag ska läsa. Bioinformatik känns absolut mest spännande, beskrivningen av den kursen låter såhär:

"Vad innehåller arvsmassan hos dig ? delar du verkligen gener med bananflugan? Denna kurs vänder sig till dig som vill veta mer om hur man kan hitta information om DNA och det DNA kodar för, dvs. proteiner. Du får lära dig hur olika informationskällor kan användas för att ge svar på vad proteiner och DNA?t egentligen gör. Du får lära dig hur man kan jämföra proteiner och gener för att hitta likheter. I kursen introduceras hur man kan titta på evolutionära släktskap för att se vem eller vilka organismer som är närmast släkt med vem."

Jag älskar ju genetik och sånt (även om jag inte kan mycket alls - men det är ju därför man pluggar!). Så det blir med största sannolikhet den kursen. De andra är psykologi-kurser och det har jag också alltid velat läsa. Men eftersom jag satsar på biologutbildning till nästa år kan det ju vara bra att "komma in i det" lite med en biologirelaterad kurs.

För någon månad sedan flyttade vi på vår hängmatta här ute - till en mycket bättre och mer skyddad plats. Jag försökte ett par gånger att ligga i den, men det gick bara inte. Myggen var obarmhärtiga! Men så tänkte jag idag att jag gör ett nytt försök. Det är alldeles underbar temperatur ute (19 grader i skuggan enligt vår termometer) och lite lagom småblåsigt sådär. Och hör och häpna - myggen märkte jag knappt alls! Så jag och Zoë låg där i någon timme i alla fall och läste lite kursböcker + skvallertränade de få gånger det hände något som Zoë reagerar på. Hur mysigt som helst!

Sen körde vi lite filt-träning ute också, det gick mycket bättre idag än igår! Nu är kriteriet att hon lägger sig på filten. Det verkar lättare för Zoë då att veta vad hon ska göra, än att hon bara ska gå till filten. Sen att hon kör läggningar framför mig på gräset då och då... Det försvinner nog ju mer vi tränar. :)


Zoë försöker hitta en bekväm plats i hängmattan.


Hon kom snabbt fram till att det är mest bekvämt att ligga på mattes mage...


Och arm...


Det kan vara lite klurigt att läsa när man har en hund i knät som titt som tätt sätter sig upp för att spana efter fotgängare. Men det är ju ett kärt besvär, för det mesta...


Efter en stund kom min farmor och Geisha ut också. Farmor med en nöjd Zoë i knät!


Och så en liten bild på Geisha förstås.

Gud vad konstigt. Vaknade precis ur en jätteskum dröm och insåg att jag måste skriva ner den innan den flyr! Det jag minns är att jag och Sandra (med Louie, som jag för övrigt bara träffat en gång, Sandra alltså, inte Louie) jobbade med enmassa valpar som vi gick ut med. Typ som ett hunddagis. Fast med valpar. I en lägenhet. Och det var inte allt konstigt att vi sov där, inte heller att valparna aldrig blev hämtade eller lämnade trots att de hade ägare.

På kvällen när vi var ute med alla valparna (det var typ femton stycken och när vi var inne låg allihop i sängen och på golvet i sovrummet mest hela tiden verkade det som) utanför huset som vi bodde/jobbade i, så kom det några typ maffia killar och började prata med oss. :S De sa att de ville att Sandra och en av valparna skulle hänga med någonstans, jag minns inte vart eller varför. Men hon vägrade, så de försvann i en svart bil.

Sen på morgonen vaknade vi av att en av valparna pep och ville ut. Sandra tog det direkt och sa bara "håller du lite koll på bilarna?" och jag sa "ja" och satte mig vid fönstret som om det var det mest naturliga i världen. Så som det ofta är i drömmar. Jag satt och tittade ut genom fönstret på Sandra och valpen när hon gick över med den till gräsmattan och spanade stint på bilarna som var parkerade och parkerades vod huset. När som helst kommer maffian och kastar in Sandra i bilen, tänkte jag! Men de gjorde inte det, och så kom Sandra in!

Inte så långt efter det höll vi på och klädde på oss och skulle just göra i ordning valparna, när Leone (som jag tror jag träffat två gånger i verkligheten i alla fall :P) kom in genom ytterdörren. Inte heller det var konstigt, att hon inte plingade på eller så där, hon bara var där. Zoë, som tydligen också var med (det visste inte jag förrän här), rusade mot Leone och skällde som hon gör ibland när hon tycker människor är läskiga. Jag och Leone fattade ingenting. Men när Zoë kom nära blev hon lite osäker på om det här kanske var en person som hon tycker om ändå, så hon visste inte riktigt vad hon skulle göra. Jag sa skämtsamt "ska du ge mig godis eller klippa mig?" som om det var så Zoë tänkte, som en referens till att Leone har klippt Zoë en gång och det kanske hon mindes. Och Leone sa "ja det ska jag", och tog fram en sax. Det var lite oväntat.

Sen vaknade jag.

Strange! Är det ett tecken att jag ska starta valp-dagis? Eller att Sandra har ihop det med maffian? Eller att Leone ska klippa Zoë?

XD

Sandra frågade om en bild på Zoë i second puppy, som jag hade i förra bloggen. Vilken nostalgi det är att titta på de bilderna! Hon var så fin, jämn i färgen (ja, mer än nu i alla fall, allt är ju relativt). Det blev aldrig någon utställning för vår del. Jag tappade sugen när jag insåg att jag faktiskt inte kunde avla på henne så jag klippte ner. Sen har hon varit mer eller mindre nerklippt sen dess. Det var två år sedan ungefär. Men gud vad jag längtar efter nästa hund som jag kan ha i utställningsklippning!

Men här kommer i alla fall de två bilderna som jag har som visar upp hennes snygga frilla, som Leone klippte.


Dagen efter klippningen.


Någon eller några veckor senare.

Det blev inte så mycket träning igår. Några minuter efter att vi kommit ut, började det regna. Det skulle jag förstås ha räknat med! Det regnade från och till hela dagen igår. Men vi hann i alla fall med ett par godisspår. Det har vi aldrig gjort förut, och jag insåg att jag måste ändra en hel del på det om vi ska göra det igen, för det gick uselt! :P Jag måste ha större godisar - så att jag kan se dem, och gärna färskt godis - så att Zoë känner lukten av dem.

Istället gick vi in och tränade. Jag har kommit på att jag ska lära Zoë att lägga sig på en filt som jag dedikerat till henne. Kommandot lär väl bli "Filten". Det känns rätt naturligt. Så jag började klicka in minsta intresse för filten. Det gick superbra tyckte jag och på ett och samma träningstillfälle hade jag fått henne att gå till filten och lägga sig på den! Sen flyttade jag på filten... Då insåg jag att hon inte alls hade kopplat att det var filten som var nyckeln. xD Hon la sig på samma ställe som innan och tittade uppfödrande på mig. Se filmklipp nedan... Så nu har vi miljötränat med filten igår och idag i olika rum och utomhus. Det går halvbra. Ibland fattar hon direkt och springer fram och tillbaka mellan filten och godiset, men andra gånger är det som att hon låser sig totalt. Så det är bara att träna, träna, träna!

Jag har varit så himla dålig hela den här veckan och knappt gått några promenader alls. Det är så lätt när man har tomt, och första veckan på semestern, att bara släppa ut hundarna och låta dem kuta runt. Fy matte! Idag ryckte jag i alla fall upp mig och tog en lång promenad med Zoë. Tyvärr finns det typ ingen allmänning alls på den här jäkla ön, så det blir mest att gå längs vägarna och titta på sommarhus-tomterna. Har inte hittat någon allmän skog. Tråkigt! Tillslut hittade vi i alla fall en "landningsplats för räddningshelikopter", en stor nerklippt fyrkant på en stor gräsmatta. Det kan ju inte vara någons tomt, tänkte jag, så där satte vi oss en stund! Mycket mysigt, och vattnet kunde man se också. Där tränade vi lite med filten och sen traskade vi hem igen.


Zoë försöker följa sitt första godisspår...


Här går jag och Zoë på Abborrkroksvägen, som är superlång! Någon dag ska vi gå hela vägen och se vart den slutar. :)


En mycket tydlig skylt. Jag tolkar den såhär: "så länge det inte är en helikopter på ingång är det fritt fram att träna hund här". Kan den tolkas på nåt annat sätt? :P


Såhär såg den fyrkantiga landningsplatsen ut. Och så vattnet i bakgrunden.


Här är den enda bilden jag lyckades få på Zoë när hon var på filten. Det var klurigt att hålla reda på klicker, godis och kamera samtidigt!


Det blåste något otroligt... Fick till och med byta till den högljudda klickern för Zoë hörde inte den vanliga som vi brukar använda.


"Matte det kommer någon!" Ett bevis på att jag inte är tillräckligt uppmärksam och snabb i min skvallerträning.


"Nu går vi hem matte, det är varmt."

Några filmsnuttar:


Zoë försöker följa ett godisspår. Dock har hon inte fattat att godisarna ligger i en rak sträcka utan hon letar lite överallt...


Filt-klickning. Här har jag jättebra självförtroende och tycker att "det här går ju toppen"!


Mer filt-träning. Här inser jag att Zoë inte har fattat alls. Men som ni ser inser hon det också ganska snabbt...

Jag har suttit i två dagar och planerat inför min hundkurs. Vilket himla jobb det är, mycket mer än man tror! Nu har jag precis skrivit klart ett övningshäfte på sju sidor som jag kommer att ge till kursdeltagarna när kursen är slut. Där finns alla övningar som är med på kursen + några till. Det tog lååång tid då jag samlat övningar både från Hundens Hus-häftena och flera böcker. Bläddrande hit och bläddrande dit. Men det är kul! Och man blir så himla peppad att träna själv. Jag tänkte att om några minuter ska jag gå ut och träna med Zoë. Exakt vad det blir vet jag inte riktigt än... Får avge rapport när jag kommit in. :D

Ut i det härliga (?) vädret!

Måste göra en lista innan jag glömmer bort! Har just suttit och tittat runt på olika nät-djurbutiker men alla har ju olika + att frakten är svindyr. Suck! Ska försöka ta mig till någon stor, bra djuraffär någon dag så att jag förhoppningsvis kan köpa allt eller i alla fall det mesta på en gång. Bromma Zoomarknad verkar bra, men det är så krångligt att ta sig dit. Har någon där ute tips på bra djuraffärer i Stockholms-området?

SKA köpa:
- Godisbag
- Tunn spårlina i gjuten plast
- Små tennisbollar

VILL köpa:
- Klövjeväska
- Ny karda
- Ny liten sax med rundade "spetsar"
- Tandborste som man sätter på fingret
- Sele

Ja, så har man sommarlov då. Eller semester som man ska kalla det nu när man är "vuxen". I fredags gick jag de två sista hundpromenaderna och sen kom Micke och hämtade mig i stan och vi åkte ut till Överby. Hel helg med Micke - jättebra start på semestern!

På söndag-kvällen åkte jag och Zoë till Sofia. Det var superkul att få träffa dem, se hur de bor och träna lite (även om det än en gång blev mycket prat och liten verkstad...). Både kycklingen och blodpuddingen verkar funka mycket bra som godis till Zoë. Hon blir inte så lätt "övertänd", som hon blir när man använder färskt godis. Och sen så är det skönt att kunna ha godiset direkt i fickorna istället för att hålla på och krångla med påsar med kladdigt godis. Toppenbra! Vi övade mest på övningar från Hundens Hus-häftena. Gick igenom hela första häftet och tränade på de vi kände oss osäkra på, och kom väl igenom halva häfte nummer två? Sedan hoppade jag och Zoë upp på studsmattan och plötsligt var Safira där också! Helknäppt, hon kunde hoppa upp på studsmattan från sittande. Hon behövde inte ens ta sats! Efter det blev det mest flamsande på studsmattan...

Sen åkte vi hem till pappa i stan och sov där. Igår måndag blev jag jättetaggad att träna Hundens Hus-övningar, så jag satte mig och gjorde små lappar, på varje lapp skrev jag en övning. "Frisignal" har jag en lapp för också, men det vet jag faktiskt inte hur man lär in. :s Måste kolla upp det! Sen blandade jag lapparna och drog en i taget. I brist på kursdeltagare fick jag förklara övningarna för katterna. De var måttligt intresserade. Men det gick bra, alla övningar som jag drog (5-6 stycken innan jag blev distraherad av något annat) kände jag mig rätt säker på och kollade bara efteråt i papperna om jag hade glömt något. Så det ska jag fortsätta med, att dra lappar lite nu och då och förklara övningarna ut i luften! Måste ju träna så att man blir godkänd på det praktiska provet!


Zoë och jag sitter i Vallentuna och väntar på tåget som går till Sofia i Täby.


Här har Zoë intagit en favoritplats högt upp med bra utsikt. I bakgrunden sitter paparazzo Sofia.


Safira letar blodpudding på gräsmattan...


Här har vi hamnat på studsmattan då!


Fina bilder på Sofia och vovvarna. :)


Safira funderar på om hon ska hoppa ner eller stanna kvar.


Här har hon hoppat upp i rabatten och posar för kameran lite.


Mindre posande men mer action.


Den här bilden är kanske inte så smickrande, men så totalt underbar! Kärlek!


Mina lappar med övningar. :D

Och så ett väldigt kort videoklipp på Safira, som ibland ser helt galen ut med sina stora öron:

Oj, vad jag har torkat blodpudding idag! Fem plåtar (medräknat den som är inne nu)! Ugnen har fått jobba för fulla muggar. Zoë fick smaka några bitar när de hade svalnat och tyvärr verkar hon ha lite svårare att tugga blodpuddingen än kycklingen, som vi torkade häromdagen. Men det gör inget! Det kan ju faktiskt också ses som positivt, att hon får tugga lite längre. Man får använda de till olika saker och övningar helt enkelt.

Förutom det har jag inte gjort så värst mycket faktiskt... jo, jag har köpt "Hälsoråd för Hund" på Apoteket, som är en av våra kursböcker på Hundens Hus. Den ser jättebra ut! Ska börja läsa den imorgon tänkte jag. Om jag hinner. Nej det hinner jag nog inte, ska ju vara med Micke... äsch då, imorgon eftermiddag börjar min semester så jag har gott om tid att läsa kursböcker och skriva klart (och påbörja...) inlämningsarbeten!

Sen har jag bestämt en sak också som jag vill få på pränt så att min hjärna inte tappar bort det. Jag har kommit fram till att jag ska vänta med koppelträningen. Jag har märkt att Zoë inte alls drar lika mycket när vi har tränat, varit på Hundens Hus en hel dag eller gjort annat som inte tillhör vår dagliga rutin. Jag tror helt enkelt att hon har varit lite understimulerad. Och nu när man lärt sig att jobba med orsaker innan man jobbar med symptom, då måste man ju försöka göra det på sin egen hund också... Kanske ger koppel-dragandet med sig när Zoë får lite mer hjärngympa och träning. Jag har varit "blockerad" av att inte kunna ge henne något godis. Men nu när vi kan börja introducera godis igen blir det toppen! Vill tacka Anna, som jag nu vet har hittat till min blogg, för att hon tipsade om Bravo färskfoder. I love it! Eller snarare, Zoë loves it... själv vill jag inte ta i det för allt guld i världen. Men det har funkat superbra! Rekommenderar det varmt, även om det är skrymmande och svårt att få tag på när man inte har bil. :P

Det var något mer också... just det, jag skulle duscha Zoë idag! Glömde det. Får bli imorgon förmioddag. Pappa råkade hälla öl på henne igårkväll... Yuck! Kan knappt tänka mig något värre. Ja, det skulle väl vara den gången Charlie kissade på henne... det var inte så trevligt...

Nej, nu är det sovdags! Natt natt.

På kvällen lyckades jag dra med pappa och hundarna på en mini-promenad till fortbollsplanen. Hundarna fick springa av sig lite och gå runt och nosa en stund. Mysigt! Fick ihop några bilder, men filmklipp blev det inte några. Jag filmade massor, tyckte jag... men sen visade sig att jag hade filmat när jag trodde att kameran var avstängd, och att den var avstängd när jag trodde att jag filmade. Det är ju också intressant... Men inte så himla kul att titta på. :P

Tidigare på kvällen tog jag och pappa tag i Geishas öron (ja, bildligt talat... typ). Det var länge sedan någon ryckte päls ur öronen på henne och hon hade brunt äckligt gegg på öronlapparna. Jag tog första örat och visade pappa grundligt. Nu när han är med hund måste han ju känna till skötseln. ;) Sedan fick han göra andra örat. Det gick mycket bra tycker jag! Efteråt sprang hon runt i säkert en timme och skakade frenetiskt på huvudet. Hon är så stirrig, den där hunden!

Jag kunde inte låta bli, nu när jag har godis, så jag började träna Zoë lite på kvällen. Visste inte riktigt vad jag ville träna, så jag började att klicka in att Zoë  lägger tassen på klosaxen. Hon tycker att det är sååå läskigt att klippa klorna, så jag tänkte att vi ska försöka göra det mer positivt laddat. Om inte annat så att hon inte gömmer sig under sängen varje gång man tar fram klosaxen. Det gick mycket bra med träningen och de torkade kycklingtärningarna är verkligen perfekta! Går snabbt för Zoë att välja och tugga + att hon verkar tycka att de är mycket goda utan att bli övertänd och blockerad. Vi går från klarhet till klarhet! :)


Geisha på väg till fotbollsplanen.


Lite bus.


Pappa gosar med Geisha, Zoë tittar på. :P


Såhär går det när man ska få kort på två pudlar som kör "pudelrace"..


På väg hem igen.


"Öppnaaaaa!"

Har märkt de senaste dagarna att Zoës nos blivit väldigt torr och "skrovlig". Antar att det har med solen att göra eftersom det främst är på ovansidan. Vet någon om man ska göra något åt det? Eller bara låta det vara? Känns lite väl taskigt att sätta på någon kräm eller så, med deras otroliga luktsinne och allt. Kanske bara är bäst att låta bli och vänta ut att det blir bättre?

Idag har jag ringt till djurkliniken tre gånger. Alla samtalen har slutat med att jag, efter 6-7-8 minuters väntan i kö, lagt på. Suck! Jag ger upp. Nu börjar vi träna med godis oavsett vad vet tycker. Börjar Zoë klia upp sår igen får jag väl skylla mig själv då.

På eftermiddagen satt jag i pappas lägenhet i stan och tittade på tv och åt glass. Härligt! Men vet ni vad jag mer gjorde? Jag hittade en kycklingfilé i frysen som jag torkade i ugnen! Ja, jag tärnade den ju först förstås. Det blev ett mycket bra resultat! Efter ca två timmar på 150 grader hade jag små, lätta, torra, nästan luktfria små kycklingtärningar. Men, det finns förstås en nackdel... Kycklingen krymper en himla massa i ugnen. Och kycklingfilé är ju inte direkt billig mat. I alla fall inte som hundgodis. Så det blir nog blodpudding i alla fall. Ska köpa det imorgon och torka. Det lär bli betydligt billigare i längden! Zoë verkar i alla fall älska godiset och det är det viktiga.

Tror nog att vi ska börja träna lite redan ikväll... kanske lite klicker och ögonkontakt bara för att "komma in i det" igen. :) Roligt!


Kycklingtärningarna blir alldeles orangea! De ser ut som morotsbitar. :D

Nu har jag suttit och rent spontant byggt upp en strategi för vår skvallerträning i ett mail till Sofia. Så går det när man är trött men inte kan sova! Tidigare har jag inte gjort helt rätt, har jag insett, så nu gör vi om planen och startar på nytt.

(PS: Det här är mest för min egen skull! Känn dig inte tvingad att läsa! :P)

Zoë reagerar med att morra/skälla/skallyla när:

- vi är i rörelse och hon ser en hund på håll,
- vi är stillastående och hon ser en hund på håll,
- vi är stillastående och hon ser en människa på håll.

Det är alltså endast larmande på avstånd som hon sysslar med. Kommer en människa eller hund nära henne, oavsett om hon morrat/skällt på dem innan eller om de kommer som en "överraskning", så är hon alltid lika överlycklig och inställsam.

Tanken med skvallerträning är, för de som inte vet, att hunden ska göra en association att när den ser det som den larmar om ska den istället för att larma med "rösten", "skvallra med ögonen" - titta på mig för att få en belöning. Hur har jag tänkt lära in det då?

Här är min tillvägagångsplan i situationen:

1. Jag ser en hund/människa på håll.
2. Zoë ser den.
3. Klick eller beröm genast (inte riktigt bestämt mig på den punkten än, om jag ska använda klicker).
4. Detta gör i regel att Zoë tittar på mig eftersom hon är ett matvrak.
5. Hon får en belöning (godis).

Så småningom vill jag att hon, när hon ser det som hon vill larma om, istället för att skälla eller morra - tittar på mig och att hon först då får beröm och belöning. Det kluriga då är att jag måste vara uppmärksam på henne och omgivningen så att jag i de allra flesta fallen ser detta och kan belöna det, så att det inte blir en utsläckning för att jag är ouppmärksam eller upptagen. Ur det perspektivet är det ganska bra att jag inte kunnat sätta igång med träningen förrän nu, eftersom det är väldigt svårt att träna sånt här när man jobbar med att gå ut med hundar. De sätter gärna "igång" varandra och jag måste ju koncentrera mig på daghundarna också, inte bara Zoë.

Nästa steg är givetvis att generalisera beteendet så att hon inte tror att det bara gäller på vissa platser, vid vissa tider, när jag har visst godis med mig etc. Miljöträning helt enkelt!

Svårigheter:

- Vad gör jag om hon hinner börja morra eller skälla? Berömmer jag och ger belöning? Det känns inte rätt. Ignorerar jag och försöker ha bättre timing nästa gång? Det känns bättre, men fortfarande inte rätt.

- Zoë larmar gärna när vi sitter på bussen (eller tunnelbana) om det kommer på en hund (eller när hon tror att det gör det). Hur ska jag göra då? Jag har i de flesta fall inte en chans att se eller höra hunden innan Zoë, så i de situationerna är det nästintill omöjligt att vara "steget före". Kan jag räkna med att hon generaliserar och förstår att "skvaller med ögonen" är att föredra även på bussar och tunnelbanor?

---

Åh, vad skönt det känns att få ha skrivit ner det där! Nu kan jag nog sova gott. :)